Ögats anatomi, synfel och sjukdomar

                                                                                                                 

Cornea
Ljus går in i ögat genom hornhinnan och bryts av hornhinnan och linsen. Hornhinnan har
större kraft. Linsformen kan ändras för att ändra dess styrka när ögat behöver fokusera på
olika avstånd (ackommodation). Stråldiametern styrs av iris, systemets bländarstopp.
Irisöppningen kallas pupillen. Bländarstoppet är en mycket viktig komponent i ett optiskt
system som påverkar ett brett spektrum av optiska processer. (Atchison, 2011).

Kristallina linser
Kristallina linser i ögats anatomi är nästan transparent bikonvex struktur upphängd bakom iris
i ögat, vars enda funktion att fokusera ljusstrålar på näthinnan. Linsens förmåga att justera
från en avlägsen till en nära fokus, kallas ackommodation. (Augustyn, Bauer, Duignan,
Eldridge, Gregersen, Luebering, & McKenna, 2018).

Under ackommodation förändras det mänskliga ögat kraft genom att ändra formen av den
kristallina linsen, men den exakta naturen av denna förändring är inte helt klar. Två fakta är
universellt överenskomna. För det första med ackommodation linsen blir tjockare, medan
djupet av den främre kammaren minskar. För det andra radien av den främre och bakre
linsytan blir mindre, dvs linsen blir mer konvex. (Dubbelmana, Heijdea, & Gillgren, 2005

Pupill
Pupill i ögats anatomi är öppningen i irisen genom vilket ljus passerar innan linsen nås och
fokuseras på näthinnan. (Gamm & Albert, 2013).

Iris
Iris består av två glattmuskler med motsatta handlingar: dilation (expansion) och
sammandragning (förträngning). Dessa muskler styr Pupill storlek och bestämmer sålunda
hur mycket ljus som når den sensoriska vävnaden i näthinnan. (Augustyn, Bauer, Duignan,
Eldridge, Gregersen, Luebering, & McKenna, 2018).

Näthinnan
Näthinnan är en komplex transparent vävnad som består av flera skikt, varav en innehåller
ljuskänsliga fotoreceptorceller. Ljuset måste passera genom de överliggande lagren för att nå
fotoreceptorcellerna, stavar och koner, som differentieras strukturellt genom sina särpräglade
former och funktionellt genom deras känslighet för olika typer av ljus. (Augustyn, Bauer,
Duignan, Eldridge, Gregersen, Luebering, & McKenna, 2018).

När ljuset kommer in i ögat passerar det genom hornhinnan och linsen och bryts, fokuseras en
bild på näthinnan. Ljuskänsliga molekyler i stavarna och tapparna reagerar på specifika
våglängder av ljus och utlöser nervimpulser. Komplexa sammankopplingar (synapser) mellan
och inom retinala cellskikt monterar dessa impulser i ett sammanhängande mönster, som i sin
tur går genom synnerven till hjärnans visuella centra där de organiseras och tolkas ytterligare.
(Augustyn, Bauer, Duignan, Eldridge, Gregersen, Luebering, & McKenna, 2018).

Emmetropisk

Emmetropi är termen som används för att beskriva tillståndet för frånvaro av brytningsfel. Det
betyder att en objektpunkt som ligger vid oändligheten är skarpt avbildad i retinalplanet i
frånvaro av ackommodation. Refraktionskorrigering (t.ex. spektral korrigering, kontaktlinser)
krävs inte. I praktiken definieras emmetropi för ett omfång av ± 0,25 dioptrier eller refraktion.
(Erfurth & Kohnen, 2015).

Ögat anses vara emmetropiskt när bilden av ett objekt vid oändlighet faller på näthinnan.
(Rosenfield & Logan, 2009).

En bild av normal ögontillväxt i emmetropa från 6 till 15 år tillhandahålls baserat på en
kombination av cross-sectional och longitudinella data. Axiell förlängning, kristallinsk
linsflätning och gallring och minskning av linsens kraft är dess kännetecken. (KARLA,
Donald, Glynn, Lisa & Melvin L, 2004).
Under barnets ålder, när axiell längd ökar snabbt, blir både hornhinnan och linsen flatare och
flyttar ögonbrytets tillstånd mot emmetropia. Under de senare åren av livet, när axiell längd
förblir konstant eller till och med förkortas, ser hornhinnan ut att stiga något. (Grosvenor &
Goss 1998).

Figur 1visar ett emmetropiskt öga
Emmetropi i det mänskliga ögat är beroende av den optimala korrelationen mellan
krökningsradierna hos hornhinnan och de kristallina linsytorna, brytningsindexen för det
okulära mediet, de främre och bakre kammardjupen och den kristallina linsens tjocklek.
Refraktionsfelet hos ögat är en anomali av brytnings tillståndet, i vilket, i frånvaro av
ackommodation, bildas objekt av (obestämdhet) inte på näthinnan. (Rosenfield & Logan,
2009).

Brytningsfel

Hyperopi
Hyperopi (översynthet), är ett brytningsfel, vilket innebär att ögat inte böjer eller bryter ljuset
ordentligt till ett enda fokus för att se bilden tydlig. I hyperopi ser avlägsna föremål någont
klart, men nära föremål verkar mer suddiga. Människor upplever hyperopi annorlunda. Vissa
människor kanske inte märker några problem med sin syn, särskilt när de är unga. För
personer med signifikant hyperopi kan synen vara suddig för föremål på avstånd eller nära.
Det är en ögonfokuseringsstörning, inte en ögonsjukdom. (Boyd, 2014).
Hyperopi uppträder när bilden faller bakom näthinnan. (Rosenfield & Logan, 2009).

Figur 2visar ett hyperopi öga

Det har länge varit känt att barn i genomsnitt är hyperopiska och att hyperopi minskar gradvis
från spädbarn till tidig barndom. Dessa förändringar i normal brytningsfel, eller
emmetropisering, antas reflektera fint reglerad ögontillväxt, styrs åtminstone delvis av
näthinnan. Studier av tidig brytningsutveckling har visat att det genomsnittliga nyfödda barnet
är hyperopiskt med ett genomsnittligt brytningsfel på omkring +2 D (SD ± 2 D). En snabb
nedgång i hyperopi uppträder mellan 6 månader och 2 år i normalt utvecklade ögon. En
ytterligare gradvis minskning mot emmetropi ses sedan fram till 6 års ålder. (Rosenfield &
Logan, 2009).

Astigmatism
Astigmatism är ett asfäriskt refraktionsfel, då ögat utför brytningen (refraktionen) av ljuset i två
olika delar. Astigmatism kan vara regelbunden (vanligast) eller oregelbunden. (Karlsson,
2018).
Regelbunden astigmatism – ser mer ut som en rugbyboll (meridianernas kurvatur är
likformig).
 Oregelbunden astigmatism – kopplat till trauma, sjukdom eller degeneration, udda form eller
ärr (någon av meridianernas kurvatur är inte likformig).
Förutom hornhinnan kan astigmatism också innefatta linsen eller näthinnan.

Astigmatism i hornhinnan (det vanligaste).
Astigmatism i ögats lins.
 Astigmatism i näthinnan.

Astigmatism är en typ av brytningsfel då ögat inte kan fokusera ljusstrålar jämnt på näthinnan.
Den avlånga hornhinnan gör att ljusreflektionerna fokuseras vid två punkter på ögats pupill
istället för bara på en, vilket är orsaken till att synen blir suddig. (Karlsson, 2018).

Bilden visar ett astigmatism öga före och efter korrektion

De flesta patienter har en liten mängd astigmatism. Detta kan bero på astigmatism av
hornhinnans och / eller linsens främre och bakre ytor och / eller på grund av linsens lutning och
/ eller decentralisering. Stora mängder astigmatism verkar vara ärftlig (David,2014).

Myopi
Myopi uppstår när ögat är längre än normalt eller har en hornhinna som är för brant. Som ett resultat
fokuserar ljusstrålar framför näthinnan istället för på den. I det här fallet ser du nära objekt tydligt,
men avlägsna objekt visas suddiga. (Turbert, 2019). Se figur 4.

Figur 4 visar ett myopi öga före och efter korrektion

Den vanligaste orsaken till myopi är bara snedställda linser. Myopi kan också orsakas av att ögat är
för långt och det kan även orsaka näthinneavlossning. Kraftigt närsynta personer har större risk att
drabbas av näthinneavlossning än de med mindre närsynthet. (Svenska Marfanföreningen [SMF],
2016).

Ögats tårfilm, hornhinna och lins böjer ljus så att den fokuserar på näthinnan. Näthinnan tar emot
bilden bildad av dessa ljusstrålar. Den skickar bilden till hjärnan genom den optiska nerven, som är en
del av hjärnan. (Turbert, 2019).

Orsaker till myopi

Ökad axiell längd

Majoriteten av myopi beror på ökad axiell längd, så myopiska ögon är stora ögon. Patologisk myopi
är välkänd, men icke-patologiska myopiska ögon visar också typiska förändringar. (David,2014). 

Ärftlig Myopi

Myopi är ärftlig. Om en förälder har myopi kan barnet få det också. Myopi upptäcks ofta hos
barn när de är mellan åldrarna 8 och 12 år. Under tonåren, när kroppen växer snabbt kan
myopi bli värre. Mellan åren 20 och 40 är det vanligtvis lite förändring. Myopi kan också
förekomma hos vuxna. (Turbert, 2019).

Avstånds oskärpa eller svårigheter med vissa avstånds uppgifter såsom att läsa från skrivtavla,
titta på TV eller köra, men med bra nära håll tyder på närsynthet. (David, 2014).
En barndom beteende myopi som fick sina första glasögon vid 12 års ålder och nu är 16
kommer sannolikt att delta i en undersökning som klagar på ökad myopi med tanke på den
typiska utvecklingen av myopi. (David, 2014).

Genetiska faktorer
En teori är att myopi går i arv och att det på så vis redan är förutbestämt innan ett barn föds om
barnet kommer utveckla myopi eller inte. Detta är också en teori som bekräftas i flera studier. Även
hur fort myopin utvecklas hos ett barn kan ha paralleller till om föräldrarna har myopi eller inte.
(Admin, 2012).
Det är inte könsrelaterat, eftersom män och kvinnor drabbas av myopi i relationen 50/50.
(Admin, 2012).

Olika typer av myopi

Pseudomyopi

Pseudomyopi är ett tillstånd som (till patienten) liknar myopi (det kan se nära, men distansen
verkar vara suddig) men uppstår på grund av olämpliga kontraster av ciliarmuskeln i motsats
till de vanligaste orsakerna till myopi (axialöget växer längre än brännvidden med
brytningsapparat, brytnings - lins / hornhinna för stark & index - kataraktbildning). (Admin,
2012).

Kongenital myopi

Kongenital myopi är så kallad medfödd myopi. Av de spädbarn som föds med myopi, det är
bara den barn som fortfarande har kvar symptomen när de börjar skolan som ingår i den
gruppen för Kongenital myopi. Ungefär två procent av alla barn har fortfarande denna form
av närsynthet när de börjar första klass. (Admin, 2012).

Youth-onset myopia

Youth-onset myopia drabbar barn mellan ungefär 5-6 års ålder och försvårar ofta
framgångsrikt fram till sena tonåren. Myopiförekomsten är ungefär två procent hos 6-åringar
och ökar till cirka 20 procent hos personer över 20 år. (Admin, 2012).

Early adult-onset myopia

Early adult-onset myopia är den myopi som uppkommer efter att kroppen är fullt utvecklad
men tidigare än 40. Förekomsten av närsynthet i denna åldersgrupp, det vill säga 20 till 40
år, är normalt cirka 30%. (Admin, 2012).

Late adult-onset myopia
Late adult-onset myopia uppkommer, som namnet avslöjar, under 40 år + stadiet, och med högre
ålder kommer också allt svårare myopi. Detta beror bland annat på det som kallas nukleär katarakt,
vilket innebär att ögat kristallina linser "grumlas. (Admin, 2012).

Myopi progression

Närarbete
Arbete som innebär mycket ögonfokus på ”nära håll” har diskuterats som en orsak till myopi. Den
teori som idag har många anhängare är att myopi orsakas av att man vid ständig läsning och fokus på
nära håll ”vänjer” ögat vid detta slags fokus. En uppmärsammad studie från början av 2000-talet
påvisade exempelvis en statistisk korrelation mellan barn och ungdomars myopiförekomst och hur
mycket tid de spenderar med aktiviteter på nära håll. Studien visade att ju fler timmar barnet
spenderade med ”närarbete”, desto större risk hade barnet för att utveckla myopi. (Admin, 2012).

Glaukom och grå starr

Hög myopi stabiliseras vanligen mellan åldrarna 20-30 år. Personer med hög myopi kan också ha
större risk att utveckla glaukom och grå starr. (Turbert, 2019).

Diabetes

Diabetes, antingen odiagnostiserad eller dåligt kontrollerad, kan leda till stora fluktuationer i
brytningsfel, med antingen hyperopiska eller myopiska skift. Dessutom kan en mängd
systemiska mediciner leda till brytningsfelskift. (David,2014).

Näthinneavlossning

Kraftigt myopiska personer löper större risk att drabbas av näthinneavlossning än med lättare
närsynthet. (Svenska Marfanföreningen [SMF], 2016).

Den optiska skivan och hög myopi

Den optiska skivan är typiskt större vid hög myopi (över -8 D), ofta med ett större förhållande
mellan skål och skiva. (Jonas, 2005).

Myopi Symptom
Några av tecken och symtom på myopi inkluderar:
ansträngda ögon, huvudvärk, squinting för att se ordentligt, och svårigheter att se objekt långt borta,
till exempel vägskyltar eller svarta tavlan i skolan. Dessa symtom kan bli mer uppenbara när barn är
mellan åldrarna 8 och 12 år. (Turbert, 2019).

Myopibehandling
Glasögon eller kontaktlinser är de vanligaste metoderna för att korrigera myopi symptom och
refraktiv kirurgi. I många fall kan människor välja att rätta till myopi med LASIK eller någon
annan form av brytningsoperation. Dessa kirurgiska ingrepp förbättrar din syn genom att
omforma hornhinnan. Den omformade hornhinnan fokuserar ljuset ordentligt på näthinnan.
(Turbert, 2019).